Lillån äger, var inget snack på den tiden...
Bildtext: Lillån äger, var inget snack på den tiden...

23 september 2020

På vägen till jobbet, ja ni vet ju vilken, för några dagar sedan så såg jag att det hölls på med markarbeten utanför B26, och två gatubrunnar stack lite trotsigt upp ur marken. Det fick mig att tänka på en annan brunn som fanns bara typ 50 meter därifrån. För i byggnadens sydvästra hörn hittades en stenmurad brunn 1953, för den har vi tre bilder på i arkivet som Asea har tagit.

Nu kan jag tycka att placeringen av en brunn just där faktiskt känns lite märklig. Varför då kanske ni tänker, någon behövde väl vatten såklart. Japp så måste det förstås ha varit, men vatten fanns ju redan där. Nämligen Lillån som rann rakt under Karlsgatan 2 innan ån lades i kulvert och täcktes över när Asea behövde bygga en ny verkstad där. Om ni någonsin har undrat varför huset på baksidan liksom sticker ut i en ganska så konstig vinkel, så är svaret just Lillån, som gick i en båge rätt igenom hela kvarteret och liksom prompt bestämde var det gick att bygga hus. Idag är det väg och parkering där ån en gång i tiden sakta rann fram.

Nu ska i ärlighetens namn sägas att vattnet i Lillån nog inte var så himla roligt att använda. För på dess norra sida, bredvid där Stora Westmannia idag ligger, så fanns det i alla fall på 1800-talet några garverier. En typ av små förindustriella fabriker som använde en smärre arsenal med diverse minde lustiga kemikalier som ju skulle hällas ut någonstans när de hade använts. Nu syns inga skyltar med dödskallar eller avspärrningar på äldre bilder av Lillån, så det kanske inte var något man reflekterade så mycket över förr som man skulle göra idag, även om man antagligen visste om att vattnet inte var så värst rent. Vilket gör att jag tänker mig att den hittade brunnen säkert var ganska så gammal och användes innan garverierna fanns, och den som vill får gärna försöka sig på att datera brunnen utifrån bilden.

Nu slår det mig att i princip rakt över Lillån, men då alltså några meter ovanför marken, så ligger idag Kulturutvecklarnas kontor. Så om någon av en händelse skulle gå omkring där mellan skrivborden med en slagruta i nävarna, och få utslag på att det finns en massa vatten i golvet, ja då vet ni varför… 😊

Sen vill jag lugna er alla, ni såg inte tillfälligt dubbelt när ni tittade på bilderna från båtturen på Mälaren i förra hälsningen. De är nämligen stereobilder som faktiskt är i 3D, fast för att se djupet i dom så behöver man en ganska så enkel trägrunka med två linser och bilden fastsatt på rätt avstånd. Helt klart coolare än de där glasögonen med ett rött och ett blått glas som fanns en gång i tiden…

Ni kanske också undrar vad som hände med båten från 1300-talet. Ja det var länge ett mysterium tills en amatörforskare gick till botten i frågan. För att göra en lång historia kort så var det faktiskt minst tre vrak som hittades på ca 3 meters djup 1935 nära där jazzklubben Village låg. Ett tappades bort i Stockholm och de övriga ligger kvar. Nu är de säkert inte ensamma för vad jag vet så har det gjorts väldigt få, om ens några, marinarkeologiska undersökningar i vattnen utanför Västerås. Eller på de landområden som på typ medeltiden låg just under vatten, och enligt byggjobbare som var med på den tiden lär fler vrak ha hittats, fast ingen sa något om det när det grävdes runt i backen söder om järnvägen i förra seklets begynnelse.

I alla fall vraket som tappades bort ska ha varit en 12 ½ meter lång kogg. När det grävdes upp togs en del pollenprov och dessutom ska det ha hittats kanonkulor i det, vraket ritades sen också av. Så en teori är att koggen användes av vitaliebröderna, som när andan föll på ägnade sig åt sjöröveri, när de bland annat anföll och brände ner Västerås 1390. Nu måste historikern i mig påminna oss alla om att det ju är väldigt svårt att belägga att den teorin verkligen stämmer, men det är i alla fall en väldigt bra berättelse, och det är ju såna som historien till syvende och sist består av.

Blev några små uppföljare av förra hälsningen men sådana är ju rätt så populära just nu, framförallt inom filmindustrin…

Allt prat om båtar fick även låten ”Ships” att börja gå på repeat i mitt huvud. För att klura ut vilken grupp som gjorde den så tänk typ elektropunk och en lite väderbiten sångare, som i sin ungdom lätt hade kunnat passerat som sjöman, men så kom han ju från en stor hamnstad också.

Jag kan också glädja er alla, och inte minst mig själv, med att jag har bildbevis på en närkontakt så jag har alltså i alla fall fortfarande några hjärnceller som fungerar…och tankarna glider då osökt iväg till det gamla talesättet ”inte illa pinkat för en trähäst”. Ibland så överraskar man till och med sig själv... 😊

PS. För rätt svar på den lilla musikfrågan så får ni vänta tills nästa hälsning, då har ni ju längre tid på er att fundera och så blir det lite mer spänning i tillvaron som en bonus också. En ledtråd är att sångarens efternamn innehåller något som man av en händelse ibland kan hitta i just en å. Blev en rätt så lång hälsning denna gång, men så kan det gå när inspirationen gör att tankarna flyter iväg. DS.



Smart med trappa, ifall vattnet stiger. Bildtext: Smart med trappa, ifall vattnet stiger.

Ok, här finns fortfarande vatten, dock inte från Lillån. Bildtext: Ok, här finns fortfarande vatten, dock inte från Lillån.

Att gå över ån efter vatten. Bildtext: Att gå över ån efter vatten.

Utsikt över Lillån. Bildtext: Utsikt över Lillån.