Fira demokratin
Fira demokratin! är en utställning från Sveriges riksdag. Den visas på museer runt om i landet under åren 2019–2021 och är en del av ett fyra år långt demokratijubileum. Utställningen berättar historien bakom beslutet om allmän och lika rösträtt. En berättelse där gräsrötter och politiker varit viktiga aktörer som format vår demokrati. Till utställningen har Västmanlands läns museum gjort flera lokala tillägg i en del som vi kallar Folkrörelser, rösträtt och kamp. De lokala tilläggen kommer att stå kvar som utställning till och med den 21 augusti 2022.
För hundra år sedan beslutade Sveriges riksdag att införa allmän och lika rösträtt. Många människor var engagerade i det som beskrivits som 1900-talets viktigaste riksdagsbeslut. Utställningen berättar om rösträttskampen och de riksdagsbeslut som ledde fram till det första demokratiska valet med allmän och lika rösträtt år 1921.
Det låg många år av debatt och flera avslag bakom riksdagens beslut om allmän och lika rösträtt. Förespråkarna ansåg att det var en medborgerlig rättighet medan motståndarna undrade hur det skulle gå om folket fick vara med och bestämma? Inget av detta hade hänt om inte människor runt om i Sverige samlats och engagerat sig för att förändra samhället.
Folkrörelserna blev en skola i praktisk demokrati. Även personer som inte var politiker kunde påverka samhället.
Under slutet av 1800-talet uppstod det som kallas för folkrörelser. I Västmanland bildades flera frikyrkoförsamlingar med början av 1850-60-talen bland annat vid Sala Gruva och i Dingtuna. Nykterhetsrörelsen växte fram som en reaktion mot problem med billigt brännvin och mycket fylla. I Arboga och Köping bildades två av den svenska Godtemplarrörelsen IOGT:s tidigaste loger.
Arbetarrörelsen i Västmanland gick via en liberal arbetarförening på 1860-talet till de tidiga fackföreningarna på 1870-talet. Man kämpade främst för högre lön, kortare arbetsdag och arbetarskydd. Metallindustriarbetarförbundets avdelning 20 i Västerås blev tidigt stödorganisation för fackföreningarna vid de olika bruken i Västmanland. Ökade kunskaper var ett tidigt mål för de olika folkrörelserna, vilka startade föreläsningar och studiecirklar i olika ämnen.
Innan kvinnor fick rätt att rösta i valet år 1921 hade de fört en lång kamp. Det bildades rösträttsföreningar för kvinnor på många platser i landet. År 1904 startade skolföreståndarinnan Carolina Falk en rösträttsförening för kvinnor i Arboga, vilken var den första i Västmanland. Senare bildades fler på andra platser. En annan engagerad kvinna från Västmanland var Lydia Wahlström från Barkarö. Även män kämpade för att fler av dem skulle få rösträtt. Redan år 1888 bildades Västmanlands rösträttsförening med Alfred Stärner från Köping som första ordförande.
Många av dem som först engagerat sig i någon förening eller församling gick senare med i partier och valdes in i riksdag eller kommunfullmäktige. Några från Västmanland var tidningsmannen Alfred Stärner från Köping och lärarinnan Helga Sundborg från Arboga, sömmerskan Agda Östlund från Köping och filaren Viktor Larsson från Västerås.
I utställningen kan vi se många av de steg som tagits för allmän och lika rösträtt ända fram i nutid. Vi berättar om den svenska representativa demokratin idag och demokratin i vardagslivet som i skola och förening och religionsfrihet. Demokrati är rättigheter men också skyldigheter, med lagar vi måste följa. Idag kanske vi diskuterar andra frågor än vad människor gjorde för 100 år sedan. Många frågor handlar om vårt klimat. Där visar Greta Thunberg och Fridays for future att även unga människor som ännu inte har rösträtt kan ta ställning och påverka.
I Västmanlands läns museums arkiv finns både föremål och arkivmaterial kopplat till Bondetåget och det så kallade borggårdstalet år 1914. Detta var ett av de sista hoten mot demokratin, innan kungen förlorade sin politiska makt år 1917 och parlamentarismen fick sitt genombrott.
År 1917 var det krig i världen och revolution hotade på flera platser i världen. Bristen på mat i Sverige gjorde att flera av de styrande fruktade en revolution här också. Det var hungerdemonstrationer bland arbetare och soldater, som utbröt även i Västerås. Hungerkravallerna i Sverige var en del som bidrog till Sveriges demokratisering. När oroligheterna hotade att upprepas år 1918 föll motståndet mot allmän och lika rösträtt.
De kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet, blev hånade för sitt utseende, sina kroppar och sina kläder. De lärde sig snabbt att använda sitt val av kläder som ett verktyg för att möta de fördomar som fanns om dem. Kläderna blev en del av kampen om rösträtt och gav kvinnorna möjlighet att tas på allvar och bli lyssnade på.
Sång och musik har alltid spelat en stor roll hos de svenska folkrörelserna. Musiken bidrog till den gemensamma upplevelsen och gav mod och hopp till medlemmarna och var ett viktigt inslag på alla möten. Musiken användes för att föra fram protester och kritik, men även rörelsens budskap.
Rådgivande folkomröstningar är en viktig del av direkt demokrati i Sverige sedan år 1921. De kan vara nationella, som till exempel om byte till högertrafik i Sverige eller om svenskt medlemskap i EU. Omröstningar kan också hållas på regional eller kommunal nivå. Exempel på det är folkomröstningen på 1990-talet om Hebys länsbyte från Västmanland till Uppsala län och omröstningen om Västerås flygplats våren 2021.
-
Kostnad
Fri entré -
Startdatum
28 augusti 2021 -
Slutdatum
14 november 2021 -
Plats
Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, Västerås -
Länk
Fira demokratin Sveriges riksdag
Dela sidan med andra:
Pressbilder
